Breaking

LightBlog

quarta-feira, 28 de março de 2018

Materia Tetun


Lesson Units for  Secundary ETI  2016                                 110 módulu II
By Teacher  Carlos Soares
FIRST MEETING = PRIMEIRO ENCONTRO = HASORU-MALU DARUK 
UNIT 1 GREETINGS  dialog
1.1         Greeting One Another  komprimentu (dehan tabe) ba malu
Good morning               bom dia                       dadeer di’ak / kmanek
Good afternoon                         boa tarde                     loro manas di’ak
Good evening                boa noite                     lokraik di’ak
Good night                    boa noite                     kalan di’ak

UNIT 2 Introductions introdução introdusaun/ hahú.
2.1         The Parts of Introduction    A parte de introdução  parte hahú nian
2.1.1   Formal introduction
Thanks ( you) for the time has given to me. Before Im going to introduce myself to all of you. Firstly i don’t forget my respect to lecturer/teacher  and all of you.
Good morning/afternoon.
 Now, I would like to introduce myself to you.
My complete name is Carlos Soares
My nick name is Soares.
I am 26 years old.
I was born of 15  on July in 1989.
I have married. ( I am single )
I am a teacher of language Tetun. ( I am student)
I am an Sosiology licencature.
 I have 1 brother  and 3 sisters. I am the 3nd child of their.
My mother is celestina Soares and my father is hermenegildo Soares I just live with my family in Fatuhada, Comoro Dili.
I think that’s all thank you.
Bem  obrigao/a pelo tempo que me deu. Antes de mais nada (Primeira de todo) Eu não esqueco o meu respeito ao Professor  e toda a gente.
Bom dia/boa tarde.
Agora, gostaria de me apresentar a minha identidade.
O meu nome complete é Carlos Soares
O nome estimado Acau apalido é Soares.
Eu tenho 26 anos de idade.
Nasci no dia 15 de Julho em 1989.
Eu Sou Casado.
Eu Sou professor de Lingua Tetun.
Eu Sou a licenciatura da educação no departemento Sosiologia
Eu Tenho 1 irmão e 3 irmãs. Sou Terceiro de todos.
A minha mãe chama-se Celestina Soares e o meu pai chama-se Hermenegildo soares.  
Fico junto com a minha familia em Fatuhada, Comoro Dili.
Acho só fica assim, muito obrigado/a.


Di’ak obrigadu/a ba biban/tempu ne’ebé fó ona mai ha’u. Uluk na-nai ha’u la haluha ha’u –nia hamta’uk ba manorin no ba ita boot sira hotu.
 Dadeer di’ak/Loro manas
Agora, ha’u hakarak atu hato’o ha’u-nia an ba imi hotu.
Ha’u-nia naran tomak Carlos Soares.
Ha’u-nia naran estima Acau /Soares.
Ha’u iha tinan 26.
Ha’u moris ona iha loron 15 fulan Jullu tinan 1989.
Ha’u kaben-nain.
Ha’u manorin iha dalen Tetun.
Ha’u-nia estudu iha area lisensiatura edukasaun iha departementu Sosiologia.  
Ha’u iha maun 1 no alin-feto na’in 3. Ha’u mak oan datolu husi maun  alin sira.
Ha’u-nia amá/Inan naran Celestina Soares no Ha’u-nia apá Aman naran Hermenegildo Soares.
Ha’u hela hamutuk ho ha’u nia família iha Fatuhada , Comoro Dili.
Ha’u hanonin mak  ne’e  de’it, obrigadu/a barak.

2.1.2   Introduce one to another  Introduz  um ao outro  introdús (hatada ba dalauluk) ida ba ida seluk.


On the beach of Cristo-Rei, Dili.                   
Iha Tasi-ibun Kristu-Rei, Díli.                                   
Na praia do Cristo-Rei, Díli.                          
Di pantai Kristu-Rei, Dili
Lúcia: Hi, Marcos.    
Oi, Marcos.                
Hai, Markus
Oi, Marcos.    
Marcos: Lúcia, what a surprise! How are you?
Lúcia, surpreza! Ita di’ak ka la’e?      
Lúcia, que surpresa! Como vai?        
Lúcia, alangkah mengagetkan! Apakabar?
Lúcia: I’m fine. And how are you?  
Ha’u di’ak. No Ita di’ak ka la’e?                   
Eu estou bem. E você como vai?       
Saya baik-baik saja. Dan bagaimana Anda?
Lúcia: Very well. Lúcia, this is Luigi.
Di’ak loos. Lúcia, ne’e Luigi.
Muito bem. Lúcia, este é o Luigi. Sangat baik. Lúcia, ini (adalah) Luigi.
Lúcia: Nice to meet you.         
Furak hasoru ho Ita.
Prazer em conhecê-lo.  
Senang bertemu Anda.
Luigi: Nice to meet
you.
Furak hasoru ho Ita mós.
É um prazer conhecê-la.
Senang juga bertemu Anda.
Marcos: Luigi’s here on vacation.
Luigi iha ne’e pasa férias.                                 
Luigi está aqui de ferias.           
Luigi berlibur di sini.
Lúcia: So, you’re a tourist! Where are you from?
Entaun, Ita turista! Ita mai-husi ne’ebé?
Então você é tourista! De onde você é?           
Jadi, Saudara turist! Saudara dari mana?
Luigi: I’m from Italy.  
Ha’u husi Itália.
`Eu sou de Itália. Saya dari Itali.
Lúcia: Oh, you’re Italian! Are you from Rome?         
Oh, Ita italianu! Ita husi Roma?
Oh, você é italiano! Você é de Roma?
Oh, saudara orang itali! Saudara dari Roma?
Luigi: No, I’m not from Rome. I’m from Milan.
La’e, ha’u la’ós husi Roma. Ha’u husi Milaun.
Não, eu não sou de Roma, sou de
Milão.   
Tidak, saya bukan dari Roma, saya dari Milan.
Lúcia: Wow! Do you like white sand?
Puxa! Ita gosta Rai-henek-mutin?
Puxa! Você gosta do area branca?Wao! Apakah Anda suka pasir putih?




Luigi: white sand fantastic! There are so many nice beaches here!     
Rai-henek mutin fantástiku! Iha tasi-ibun furak barak iha-ne’e!
O area Baraca é fantástico! Há tantas praias bonitos.                                    
Pasir putih fantastik! Ada banyak pantai yang indah di sini!


UNIT 3 The Alphabet
3.1         The English Alphabet             O alfabeto Português                        Alfabetu Tetun
3.1.1   The Capital Letters
The English alphabet has 26 letters, those are:
A (ei), B (bi), C (si), D(di), E(i), F(ef), G(ji), H(eits), I(ai), J(jei), K (kei) L(el), M(em), N(en), O(ou), P(pi), Q(kiu), R(ar), S(es), T(ti), U(íu), V(vi), W (wai) X(iks), Y (dabliu) Z(zed).

O alfabeto português tem 23 letras, são:
As letras maiúscula
A (á), B (bé), C (sé), D(dé), E(é), F(efe), G(gê), H(agá), I(í), J(jota), L(éle), M(éme), N(éne), O(ó), P(pé), Q(ké), R(erre), S(ése), T(tê), U(u), V(vê), X(xis), Z(zê).
As três letras que não existem no alfabeto português, seguintes: 
K(kapa), W(dabllu), Y(ípsilon).

Alfabetu tetun iha letra 26:
Letra boot/maiúskula
A(á), B(bé), D(dé), E(é), F(ef), G(gé), H(há), I(í), J(jé), K(ka), L(él), LL(elle) M(ém), N(én), Ñ(eñe), O(ó), P(pé), R(er), RR(erre), S(és), T(té), U(u), V(vé), W (vé kaduak), X(xis), Z(zé) ’(kapantatolana) (ha’u, na’i, de’t, na’in).
Letra sira la uza iha alfabetu tetun mak hanesan tuirmai ne’e: C, Q, W, Y, maibé bele uza hodi hakerek liafuan estrajeiru ka kodigu internasinál. hanesan Carla, Joaquim, Wati, Darwin, Yvonne Yamaha, nst.


3.1.2   Small Letters
a (ei), b (bi), c (si), d(di), e(i), f(ef), g(ji), h(eits), i(ai), j(jei), k(kei), l(el), m(em), n(en), o(ou), p(pi), q(kiu), r(ar), s(es), t(ti), u(íu), v(vi), w(dabllu), x(iks), y(uai), z(zed)

As letras minúsculas
a b c d e f g h i j l m n o p q r s t u v x z
Letra Ki’ik / Minúskula
a b d e f g h i j k l ll m n ñ o p r rr s t u v w x z  ’

3.1.3   Vowels              Vogais                         Vogál sira / Letra moris sira
The English alphabet has 5 vowels. They are:
O alphabeto Português tem 5 vogais, são:
Alfabetu iha vogál 5 (lima) :
A E I O U

3.1.4   Consonant                    Consoante                  Letra mate/Konsoante                     
The English alphabet has 21 consonants. They are:
B C D F G H J K L M N P Q R S T V W X Y Z
O alfabeto Português tem 18 consoantes, são:
B C D F G H J L M N P Q R S T V X Z
Alfabetu tetun iha letra mate/konsoante 17:
B D F G H J K L M N P R S T V X Z

Kategoria gramatikál

UNIT 4 Pronome sira  Pronouns                 Pronomes                    
Pronome liafuan ne’ebé refere ba substantivu komún ka substantivu própriu. Iha pronome típu oi-oin.
Pronoun is a word that takes the place of a common noun or a proper noun. There are different kinds of pronouns.
Pronome é a palavra que refere do substantivo comum ou substantivo próprio. Há diferente típos de pronomes.

4.1.            pronome emak sira Personal Pronouns      Pronomes pessoais                
Pronome emak sira katak liafuan sira ne’ebé baibain uza ba naran.
Personal pronouns are the words that often use of the names.          
Pronomes são palavras que se usam em vez de nomes.





4.1.1.      Personal pronouns as subject   Pronomes pessoais do sujeito   Pronome emak Sujeitu
English
Português
Teteun
Singular
singular
kahidak
Person
Pessoa
emak
1st
I (ai)
1a
eu
da-1
ha’u
2nd
you (íu)
2a
tu (familiar) Você
da-2
ó (familiar), Ita/Ita-Boot
3rd
he (hi)
3a
ele
da-3
nia (mane)
she (syi)
ela
nia (feto)
it (it)
ele, ela
nia / ne’e
Plural
plural
Kabasuk
Person
Pessoa
Emak
1st
we (ui)
1a
nós
da-1
ami, ita
2nd
you (íu)
2a
vós/vocês
da-2
Imi
3rd
they (dei)
3a
eles, elas
da-3
Sira
N.B.:
1. I sempre hakerek ho letra boot maske I iha fraze niz klaran
2. it ita uza ba sasán no animál de’it


                                                             
            Example:                                     Exemplo:                                         Banati:


1. My name is David. I am a student.
2. This is my father. He is a teacher.             
3. She is a biology teacher.
4. They are peter and Sharon.
5.      We have a car

Meu nome é David. Eu sou estudante.
Este é o meu pai. Ele é professor.                                         
Ela é professora de biologia.                                     
Eles são Peter, Sharon e duas irmãs.
Nós temos um carro.

Ha’u-nia naran David. Ha’u mak kanorin     
Ne’e ha’u-nia apá. Nia mak manorin.
Nia mak profesora biolojia.
Sira mak Peter, Sharon no alin-feto ruan
Ami/ita iha kareta ida.








Sunday, ……….. March 2016
Name               : …………………………………………………………………………………….
Department                 : ……………………………………………………………………………………
Semester                      : ……………………………
Assignment     : Homework /TPC / Sun (Serbisu uma nian)

1: Do 10 sentences of personal pronoun as subject in English, Portuguese and Tetum.
1: Faça 10 frases de pronome pessoal do sujeito em Inglês, Português e Tetum.
1: Halo fraze 10 kona-ba pronome emak sujeitu iha Inglés, Portugés no Tetun.
E1. __________________________________________________________________________________________
P1. __________________________________________________________________________________________
T1. __________________________________________________________________________________________

E2. __________________________________________________________________________________________
P2. __________________________________________________________________________________________
T2. __________________________________________________________________________________________

E3. __________________________________________________________________________________________
P3. __________________________________________________________________________________________
T3. __________________________________________________________________________________________

E4. __________________________________________________________________________________________
P4. __________________________________________________________________________________________
T4. __________________________________________________________________________________________

E5. __________________________________________________________________________________________
P5. __________________________________________________________________________________________
T5. __________________________________________________________________________________________













SECOND MEETING = SEGUNDO ENCONTRO = HASORU-MALU DARUAK
5.1.1.      Personal pronoun as object              Pronomes pesoais como objeto         Pronome emak objetu
English
Português
Teteun
Singular
singular
Kahidak
Person
Pessoa
Emak
1st
I -  me (mi)
1a
eu - me, mi, -migo
da-1
 ha’u
2nd
you - you (íu)
2a
tu – te, ti, -tigo
você – o, a, lhe, se
da-2
ó (familiar) Ita/Ita-Boot
3rd
he - him (him)
3a
ele - ele
da-3
nia (mane)
She - her (her)
ela - ela
nia (feto)
It - it (it)
ele, ela - ele, ela
nia / ne’e
Plural
plural
Kabasuk
Person
Pessoa
Emak
1st
we - us (as)
1a
nós - nos, -nosco
da-1
ami, ita
2nd
you - you (íu)
2a
vós - vos, -vosco


vocês - os, as, lhes, se
da-2
Imi
3rd
they - them (dem)
3a
eles, elas - eles, elas
da-3
Sira



Example:       
This chair is for me.

You go with me.
I love you.

I go with you.
I give you some books.          

Exemplo:       
Esta cadeira é para mi.           
Vai comigo.   
Eu te amo./Eu amo te.
Vou contigo.
Eu dou te alguns livros.

Banati:
kadeira ida-ne’e ba ha’u

Ita boot bá ho ha’u.
Ha’u hadomi ó.

Ha’u bá ho ó.
Ha’u fó ó livru balu.   


           
 
5.1.2.      Personal  pronoun as adjective                    Pronome emak Adjetivu      
English
Português
Teteun
Singular
Singular/plural
Kahidak
Person
Pessoa
Emak
1st
I -  my (mai)
1a
eu – meu/s, minha/s
da-1
ha’u-nia
2nd
you - your (íue)
2a
tu – teu/s, tua/s
você –
da-2
ó-nia Ita-nia/Ita-Boot-nia
3rd
he - his (hiz)
3a
ele – seu/s, sua/s
da-3
ninia/  …. nia (mane)
She - her (her)
ela – seu/s, sua/s
ninia/  …. nia (feto)
It - its (its)
ele/ela – seu/s, sua/s
ninia/  …. Nia
Plural
Plural
Kabasuk
Person
Pessoa
Emak
1st
we - our (aue)
1a
nós – nosso/s, nossa/s
da-1
ami-nia, ita-nia
2nd
you - your (íue)
2a
vós – vosso/s, vossa/s


vocês -
da-2
imi-nia
3rd
they - their (deir)
3a
eles, elas - eles,
da-3
sira-nia
N.B.:


I give you some book, but it’s verry  bed.
S.         O, komplimen.             Adjetive                    
Ha’uó livru balun, maibé nia-ne’e ladun di’ak.


Example:                    My book.                     My books.

My bag.          
My bags.

His father.
(Antonio’s father)
Her husband.  


Exemplo
O meu livro.
Os meus livros.          
A minha pasta.           As minhas pastas.

O pai dele.                   (o pai do António)
O seu marido.                        

banati
Ha’u-nia livru.
Ha’u-nia livru sira.
Ha’u-nia pasta.
Ha’u-nia pasta sira.
Ninia apá
(António nia apá)        Ninia la’en.







5.1.3.      Possessive pronoun as pronoun                   Pronome emak poses ivu

English
Português
Teteun
Singular
Singular/plural
Kahidak
Person
Pessoa
Emak
1st
I -  mine (main)
1a
eu – … meu/s, … minha/s
da-1
… ha’u-nian
2nd
you - yours (íues)
2a
tu – … teu/s, tua/s
você – seu /s, sua/as
da-2
…. ó-nian
Ita-nian/… Ita-Boot-nian
3rd
he - his (hiz)
3a
ele – … seu/s,  … sua/s, … dele/s, …
da-3
… ninian/  …. nian (mane)
She - hers (her)
ela –  … seu/s, … sua/s, … dele/s, … dela/s …
… ninian/  …. nian (feto)
It - its (its)
ele/ela – … seu/s, … sua/s, … dela/s …
… ninian/  …. Nian
Plural
Plural
Kabasuk
Person
Pessoa
Emak
1st
we - ours (aue)
1a
nós – … nosso/s, … nossa/s
da-1
… ami-nian, … ita-nian
2nd
you - yours (íue)
2a
vós – … vosso/s,vossa/s

vocês -
da-2


… imi-nian
3rd
they - theirs (deir)
3a
eles, elas – dele/s, dela/s , … seu/s, … sua/s
da-3
… sira-nian
I give you some book, but it’s verry  bed. and now its yours.
S.         O, komplimen.             Adjetive                      Possessive
Ha’uó livru balun, maibé nia-ne’e ladun di’ak no agora nia-ne’e     ó nian.

I have one love for my frend because his is mine.
S.  kompl.               Adj.                      Obj.      Posesivu.


Example:             
The book is mine.
The books are mine.
The bag is mine.   
The bags are mine. His father.
(Antonio’s father)                                    
                                               
Exemplo                     o livro meu.                 os livros meus.            a pasta minha.            as pastas minhas.
O pai dele.
(o pai do António)


                       
Banati
Livru ha’u-nian.
Livru sira ha’u-nian.
Pasta sira ha’u-nian.
Pasta sira ha’u-nian.
ninia Apá.
(António nia apá)                                                 


                                                           



VERBU: ASPETU TEMPU NIAN
Verbu aspetu tempu nian iha dalen Tetun ho forma esplísita (ne’ebé klaru,momoos) hamrik ketak nu’udar markadór verbál. Katak, la prega rabat ba verbu ne’ebé antesde ninia pozisaun iha formasaun orasaun. Markadór verbál Tetun nia sei klasifika ba kategoria tolu, atu hatene: markadór Tempu liu tiha ba nian, (pasadu)  markdór Tempu daudaun nian (prezente) no markadór Tempu oin nian (futuru).
1.         Markadór Tempu liubá nian (pasadu), hamarka mamosuk verbál (kona-ba verbu nian/ ne’ebé hato’o liuhusi ko’alia la’ós ho hakarak ) ruma ne’ebé iha tempu liubá ninian ho nia markadór sira; tiha no ona.
2.         Markodór tempu daudaun nian (prezente), ho sentidu hamarka kona-ba buat ruma mak mosu iha tempu daudaun ne’e nian ho markadór sira: daudaun, foin, hela no Sei. No
3.         Markodór tempu oin mai hodi dezigna ba asaun ruma atu akontese iha tempu mai ninian ho markadór sira: Atu no Ba.

Kategoria sira-ne’e ita sei haree ninia katuir tempu ninian iha kuadru  kraik ne’e.

Kategoria markadór     
Tempu liubá nian

Pozisaun
Funsaun
Ona
Depoizde verbu
Insentiva: hatudu prosesu ruma bele hahu iha situasaun. Ruma, Selo ona, bá ona, liu ona, mak ne’e ona.
Tiha
Depoizde verbu
Perfetiva: hatudu ba prosesu verbál ruma be kompletu ona.
Sai tiha, soe tiha, sunu tiha, hakohak tiha.
Tempu daudaun nian


Daudaun
Depoizde verbu
Gresiva: hatudu ba prosesu verbál la’o daudaun.
Labarik sira haksoit dadaun iha kama leten.
Hela
Depoizde verbu
Estativa: hatudu ba prosesu verbál la’o hela ka to’o ona iha estudu repouzu.
Ha’u hein hela iha ha’u-nia kuartu. Maria moras hela.
Foin
Molok verbu
Resentiva: hatudu ba prosesu verbál nia lalaok hotu ona
Ha’u foin han sá. Nia foin pasa ho predikadu di’ak.
Sei
Molok verbu
Prospetiva: hatudu ba prosesu verbál nia lalaok seidauk to’o rohan.
Nia sei han hela. Sira sei halimar hela. Sei ku’u hela daudaun. Sei fuma dadaun ne’ebá.

Tempu mai nian


Atu
Molok verbu
Iminentiva: hatudu ba prosesu verbál imenente ka ho intensaun atu lori prosesu verbál ba oin.
Sira atu foti prosesu ne’e hodi hasoru ita. Polísia nasionál atu besik mai iha Timór lorosa’e.
Ba
Molok verbu
Aprosimativa: hatudu ba prosesu verbál be hakbesik fisikamente ka temporalmente prosesu verbál ne’e rasik.
Lori lalais bá karta ne’e ba nia. Saida mak akntese ba, ita oferese an de’it.


Ezemplu:
formasaun fraze ho tempu verbál sira ida-idak nian nu’udar ezemplu ba kanorin sira hodi mutiva sira ho kriatividade atu halo ezemplu seluk ho forma hanesan.
4.                  Ona                 = Apa toba ona.
5.                  Tiha                 = Hatún tiha naha ne’e! Augusta haris tiha ona.
6.                  Daudaun         = Aula la’o daudaun iha sala númeru 4.
7.                  Foin                 = Sira foin bá.
8.                  Hela                 = Maria hein hela antonio iha hali hun.
9.                  Sei                   = Sei iha buat barak mak ita atu halo.
10.              Atu                  = Udan atu tau
11.              Ba                    = Nia ba hatán aban-dader.
Forma fraze rasik uza aspeitu tempu tuir mai! Kada liafuan fraze lima (5)!


Ona
Tiha
 daudaun
foin
hela
sei
atu
ba



Rekursu Estelístiku (estudu ka hanorin kona-ba literáriu katak oinsá atu hakerek ho estilu ne’ebé furak no elegante).
Iha Rekursu estelístiku nia laran, ita sei esplora kona-ba liafuan ajektivu sira iha tetun ho nia subkategoria ajektivu dirivadu. Ajektivu derivadu ne’e forma husi naran no verbu mediante ba akréximu ka tau tan sufiksu ida atu nune’e bele sai restritu liu iha respeitu ba nia funsionamentu tuir regra gramátika nian. Iha liasaun ida-ne’e mai ita aprende kona-ba: Adjektivasau, komparasaun no repetisaun.
1.      Ajektivasaun
Adjetivu kategoria liafuan be refere ba situasaun no kondisaun kona-ba sasán ka ema ruma nia karakteristika:
Kondisaun : di’ak, aat, krekas, natoon, pésimu, ótimu, nobre, atan, riku, kiák, Nst Situasaun : manas, malirin, boot, k’ík, bokur, krekas aas, badak, Nst.
Dalen tetun iha ajetivu hadadan (derivadu) katak ajektivu sira ne’ebé hadadan husi baze klase substantivu. Ajetivu hadadan nu’udar rikusoin bo’ot ida iha dalen Tetun. Ajetivu hadadan barak liu hetan forma ho sufuksu -k no mós balu mosu ho sirkunfiksu k-k. Aleide dalen Tetun mós iha kategoria ajetivu orijinál mak hanesan “manas, malirin, boot, ki’ik, aas, badak” nst.
Iha dalen Tetun promove mekanizmu forma ajetivu lubun foun hodi troka ka kompleta liafaun emprestimu sira iha ita-nia dalen. Iha kuadru tuir mai ami haleat neolijizmu balu ne’ebé hadada husi hun substativu, hanesan naktuir iha kraik ne’e:
Substantivu
Adjetivu foun
Luzizmu
Tasi
Tasik
Mariñu (tasi nia )
Laleha-(n)
Lalehak
Selestiál(lalehan nian)
Loro
Lorok
Solár (loro/loron nian)
Fula-(n)
Fulak
Lunár; mensál (fulan nain)
Fitu-(n)
Fituk
Estrelár, astrál (fitun nian)
Kala-(n)
Kalak
Noturnu (kalan nian)
Tina-(n)
Tinak
Anuál (tinan nian)
Uda-(n)
Udak
Pluviál (udan nian)
Ahi
Ahik
Igneu (ahi nain)
Ema
Emak
Umanu (ema nian)
Oa-(n)
Oak
Filiál (oan nia)
Mau-(n)-ali-(n)
Mauk-alik
Fraternu (maun-alin nian)
Liurai
Liuraik
Reál (liurai nian)
Dato
Datok
Nobre (aristrokrátiku (dato nian)
Nara-(n)
Narak
Nomiál (tuir naran)
Balada
Baladak
Animál (balada nian)
Busa
Busak
Felinu (busa nian)
Kuda
Kudak
Ekuinu (kuda nian)
Bibi
Bibik
Kaprinu (bibi nian)
Isi-(n)
Isik
Korporál (isin nian)
Oi-(n)
Oik
Fasiál ( oin nian)
Ibu-(n)
Ibuk
Orál (ibun nian)
Substantivu
Adjetivu foun
luzizmu
Neha-(n)
Nehak
Dentál, dentáriu (nehan nian)
Tilu-(n)
Tiluk
Aurál (tilun nian)
Inu-(n)
Inuk
Nazál (inus nian)
Lima-(n)
Limak
Manuál (liman nian)
Lia-(n)
Liak
Vókal (lian nian)
Dale-(n)
Dalek
Linguístiku ( dalen nian)
Neo-(N)
Neok
Mentál (neon nian)
Dame
Damek
Pasífiku (dame nian)
Funu
Funuk
Bé liku (funu nian)
Uma
Umak
Doméstiku (uma nian)
Fati-(n)
Fatik
Lokál (fatin nian)
Siri-(n)
Sirak
Laterál (sorin nian)
Lara-(n)
Larak
Internu , interiór ( laran nian)
Klara-(n)
Klarak
Médiu, sentrál, (klaran nian)
Le’u-(n)
Le’uk
Sirkulár (leun nian)

Mai ita uza liafuan adjetivu foun sira ne’ebé mai husi hun substativu (iha kluna klaran) hodi forma fraze. Ho nune’e bele hariku ita-nia kapasidade atu komprende ho kle’an utilizasaun kategoria adjetivu iha  vida moris lorloron.
Ezemplu:
1.      Jose mai husi uma kain liuraik.
2.      Jose sira halo manifestasaun damek iha sidade Dili.
3.      Livru limak ba manorin sira seidauk to’o.
4.      Timoroan sira-nia narak hanesan ema portugés.
5.      Ministru edukasaun nia le’uk ba Diretór eskola sira katak aban loron feriadu.


2.      Komparasaun

Iha dalen Tetun mós konsedera utilizasaun ba unidade ajetivu hodi introdús iha interasaun loroloron tuir regra gramatikál. Iha parte komparasaun nian sei uza liafuan adjetivu kompleta ho advérbiu sira hanesan: “liu, Tebes, tebetebes, hanesan, hanesan deit”  hodi bele esplika aspetu komparasaun entre sasán ka ema na’in-rua no mós afirma liután komplementu ruma iha informasaun fraze  nian hodi hamosu sentidu ne’ebé bele komprende husi makronan. Ho nune’e ita bele konprende aspetu komparasaun adjetivu nian.
Ezemplu:


José aas liu duké Maria.
João krekas liu júli.
Maria nia roupa furak tebetebes.
Mário nia ko’alia kapás  tebes.
Povu área remota nia moris hanesan ba territóriu tomak.
António ho maria bokur hanesan de’it.



Repetisaun
Iha parte ida-ne’e ko’alia nafatin liafuan adjetivu ho dadan  halo repetisaun totál no sorin bal’uk de’it. Iha Tetun antigu mosu esperasaun sira ne’ebé hadalas liafuan adjetivu ba dala rua. Iha nia evolusaun rasik ba ohin loron modifika tiha sai repetisaun sorin baluk.
Iha liafuan adjetivu ho repetisaun totál ka tomak iha dalen hanesan tuirmai ne’e:
Boot-boot, ki’ik-ki’ik, naruk-naruk,badak-badak, krekas-krekas bokur-bokur, nst
Aleinde reprtisaun totál iha mós repetisaun sorin baluk mak hanesan tuirmai ne’e:
Boboot, kiki’ik, a-aas, badbadak, bokbokur, nst
Metan –metan, mutin-mutin, barak-barak, foun-foun, lais-lais, bain-bain, loos-loos, furak-furak, tebes-tebes, di’ak-di’ak.
Adverbál Sira
Adverbál nu’udar adverbiu simples-liafuan ida de-it, ka lokusaun adverbál sira, modifika ba verbu, adjetivu no orasaun sira-nia sentidu. Sira fo informasaun oioin kona-ba:
a.       Fatin: iha ne’ebé loos
b.      Tempu: bainhira loos
c.       Nu’u ka maneira: oinsá loos
d.      Sasukat ka medida: hira loos
e.       Afirmasaun no negasaun: loos ka la loos
f.       Laran-rua ka dúvida: loos ka lae
g.      Buka- hatene ka interrogasaun: nune’e ka?
h.      Maka’as hira ka intensidade: tebetebes ka ladún.

1.                  Adverbál  Fatik uza liafuan sira hanesan tuir mai ne’e:
Ø Iha-ne’ebé, iha-ne’e, hosi ne’e, hosi uma, mai uma, nst.
Ezemplu:
1.      Sira han hela iha-ne’ebá.
2.      Ami liu husi ne’e.
3.      Sira mai husi uma.
4.      Ami hetan nia la’o husi uma.

2.      Adverbál tempu nian uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø  Baihira, kuandu horikba,hira, daudaun,semana uluk, tuku hitu nst.
Ezemplu:
1.      Baihira mak imi ba estranjeiru.
2.      Kuandu imi mai ami sai tiha ona.
3.      Uma ida imi horikba ne’e señor josé nian
4.      Sira mai daudaun ne’ebá.
5.      Semana uluk ami bá vizita sira
6.      Aban dader tuku hitu ami liuhusi uma.

3.      Adverbál nu’un ka modun uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø  Naran, oinsa, halonu’usa, naranaran, saugati, kasian, mukitn snt.
Ezemplu:
1.      Ema sira-ne’e maka’as tebetebes.
2.      Imi estuda saugati de’it.
3.      Ita tenki tulun ema kasian sira.
4.      Sira ne’ebá mesak ema laran mukit.
5.      Ita-boot sira halo naranaran de’it.
6.      Oinsá imi-nia hanoin kona-ba manifestasaun ne’ebá.
7.      Halonu’usá imi sai husi ne’ebá.

4.      Adverbál konfigurasaun uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø  Ida-ida, lemo-lemo, laran-bali’ur nst.
Ezemplu:
1.      Imi ida-ida sei lori hahán ba loron ida nian.
2.      Sira la’ó lemo-lemo iha ai-laran tuan ne’e.
3.      Baihira ami lakon dalan hafila roupa laran-baliur.
4.      Nia mesak mak mai.

5.    Adverbál sasukat uza liafuan sira hanesan tuirmai:

Ø  Mós, hotu, liután, barak, basuk, baibain, kurakuran, kuaze nst.

Ezemplu:
1.      Nia mós hetan ami iha loro-kraik ne’ebá.
2.      Ami hotu hakarak nia atu sai lideransa ba instiuisaun ne’e.
3.      Sira barak ne’e mesak estudante sekundáriu nian.
4.      Bainhira ami liu husi odamatan oin.
5.      Kurakuran nia mak nu’udar maraek.



6.    Adverbál afirmasaaun no definisaun uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø  Sin, loos, nune’e, afinál, liu-liu, satán nst.

Ezemplu:
1.      Loos duni, sira ne’ebá mak nu’udar estudante sekundáriu.
2.      Afinál imi mak halo buat sira-ne’e.
3.      Sira be mai la hatene ona, satán imi sira be la mai.
4.      Sin, ida duni mak loos.
5.      Nune’e duni mak sira la mai.

7.    Adverbál negasaun no limitasaun uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø Lae, la’ós, nein, ladún, nunka, só mesak, nst.

Ezemplu:

1.      Ida-ne’e mak ita-boot nia livru lae. La’ós ida-ne’e.
2.      Ita-boot nia maun mak ida-ne’e la’os, maibe ida ne’ebá.
3.      Ami lad’un konkorda ho hanoin ida ne’e.
4.      Sira nunka halo buat sira-ne’e mai ami.
5.      nune’e mak ita bele manán konfiansa.
6.      imi bele halo mesak.

8.    Adverbál dúvida ka laran-rua nian uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø Karik, kala, se, bele, to’ok, maizumenus, selae, parese, dalaruma nst.

Ezemplu:

1.      Karik iha tempu ita-boot bele mai vizita ami.
2.      Kala nune’e mak sira la mai haree ami.
3.      Se ita hakarak ha’u bele fó hatene.
4.      Bele fó ajuda ba sira, bainhira presiza.
5.      Husu to’ok ba nia karik iha.
6.      Buat ne’ebé mak ha’u bele ajuda maizumenus mak ne’e.
7.      Sorti di’ak ha’u hetan ita-boot, selae amu la hatene.
8.      Tuir ha’u-nia haree, parese niak mak halo violasaun.
9.      Ami-nia estudante dalaruma halo sala oioin.
10.  Podia ha’u mak ba, bele hasoru nia.

9.    Adverbál interrogasaun uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø Oinsá, bainhira, kala, lae, tansá, oinsá, dala hira nst.

Ezemplu:

1.      Oinsá ita-boot hatene katak nia mak estraga?
2.      Bainhira mak ita hasoru malu fali?
3.      Kala nune’e mak nia la tama eskola?
4.      Lae na’i atan ha’u la iha fatin iha tempu ne’ebá?
5.      Tansá mak imi ida ne’e?


10.         Adverbiál intensidade uza liafuan sira hanesan tuirmai:
Ø Loos , tebes, tebetebes, duni, kedas, halimar, mezmu, para, natoon, komplementu, totalmente, para liu nst.

Ezemplu:

1.      Loos, ida-ne’e mak nia alin.
2.      Se imi mai tebes, entaun ami hein.
3.      Ó duni mak halo ida-ne’e ba sira.
4.      Sira destroe totalmente uma ne’ebá.
5.      Ita lori sasán natoon de’it ba semana ida.
6.      Para atu koñese arlele bele kaer fuan maran.
7.      Mézmuke nune’e ita labele sees husi nia.
8.      Para nia mai, ita tenke kria kondisaun.
9.      Sira bele ona liu ba sorin.


BALUK 4.
2.1 Sistimátiku hakerek konpozisaun
Mai ita aprende hakerek testu uza liafuan hahusuk hirak iha dalen Tetun. Sistema hakerek uza liafuan interogativu sira-ne’e hanaran ho aprosimasaun sistimátiku. Sistema hakerek uza liafuan hahusuk sira-ne’e sei fasilita estudante atu hatuur sira-nia ideia iha parágrafu ida-idak nia laran sai sistemátiku, efikás no efisiente. Nune’e mós fasilita estudante sira atu hakerek testu ruma ultrapasa hosi parágrafu ne’e. Tamba liafuan hahusuk ida sei aborda nu’udar parágrafu ida. Liafuan hahusuk sira-ne’e mak hanesan tuir mai ne’e:

1.      Saida?
Lifuan ‘’Saida’’ nu’udar hahusuk ida ba hakerek-na’in atu hahú fó definisaun ba liafuan ka tema sentrál ne’ebé hili no hakotu tiha ona.
Ezemlpu : ‘’Eskola’’ nudar tema sentrál.
Ezemplu parágrafu da-1
‘’ Eskola nu’udar intituisaun formál ne’ebé harii husi Governu ka instituisaun naun-Govermentál hanesan Igreja no sosiedade sivil. Eskola atu akolla no eduka labarik sira sai ema matenek. Husi parte seluk, eskola nu’udar instituisaun ne’ebé asume papél fundamentál atu halokon beik no hadi’a ema nia moris iha loron aban-bainrua nian’’.

2.      Tambasá?
Liafuan ‘’tambasá’’ nu’udar hahusuk ba hakerak-na’in atu fó razaun ka justifikasaun ba tama ne’ebé hakarak atu aborda. Ho tema hanesan iha leten ita bele hamosu parágrafu daruak.

Manorin fó-hanoin ba kanorin sira atu elabora parágrafu da-2 nu’udar lia-hatán ba liafuan hahusuk ‘’tambasá’’

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
  
3.      Sé?
Laifuan “Sé’’ nu’udar kestaun ida ba hakerek-na’in atu difini nu’udar autór ka sujeitu ba atividade ka mamosuk ruma. Bazeiba ba tema sentrál iha leten ita mós bele define parágrafu ida seluk hodi hatán hahusuk da-3 (sé) ne’e.
‘’Nu’udar sujeitu ka pilál importante ba prosesu dezemvolvementu eskola nian mak hanesan: profesór, alunu, sosiedade sivíl inkluindu Igreja no Governu. Pilár lubun ne’e mak nu’udar interese ne’ebé aas tebetebes iha ligasaun direta ba ita ema nia moris ba vida futuru. Hasai ema husi nakukun ba naroman no hatene hili alternativu ba moris di’ak iha loron aban-bainrua nian’’.

4.      Iha-ne’ebé?
Pronome interrogativu ‘’iha ne’ebé’’ uza hodi defini fatin ka lokál hodi realiza atividade ensinu aprendizajen. Ho nune’e ita bele define parágrafu tuir mai ne’ebe nu’udar lia-hatán ba hahusuk da-4.

Mai ita hakerek parágrafu foun hodi hatán ba pronome mahusuk iha ne’ebé:

_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

5.      Bainhira?

Liafuan “Bainhira” nu’udar pronome interrogativu ne’ebé utiliza hodi define tempu ba realizasaun atividade nian husi instituisaun esmagadora. Karik nune’e mai ita define parágrafu da-5 nu’udar lia-hatán ba liafuan hahusuk “bainhira”.

Ezemplu parágrafu da-5

“tinan hanorin ne’ebé hakotu tiha ona iha kalendáriu nasionál husi Ministériu Edukasaun hafae ba trimestre tolu. Trimestre ida-idak ho tempu fulan tolu ne’ebé hahú husi fulan-janeiru ba to’o iha fulan- Dezembru’’.

6.      Oinsá?

Pronome interrogativu “oinsa” utiliza hodi esplika prosesu tomak nia realizasaun. Realizasaun atividade eskola nian ne’e imlika ba prosesu ensinu aprendizajen nu’udar lia-hatán husi esforsu an pilár sira tomak ne’ebé iha devér morál no responsabilidade tomak ba prosesu ne’e. Ho razaun hirak-ne’e, fó hikas hanoin ba ita atu define konteúdu parágrafu da-6.



Profesór  tulun alunu sira elabora parágrafu da-6
________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________
I.                   Hakerek testu ida ho parágarfu neen ho tema “Saúde” tuir sistemátika hakerek nian!

1. Saida?
2. tanbasá?
3. Sé?
4. iha-ne’ebé?
5. Baihira?
6. Oinsá?  

E.     Mai ita aprende Gramátika

A.    Fraze simples no kadoek

Fraze nu’udar liafuan ida ka lubun ida ne’ebé tutan ho sekuénsia lójika hale’u hanoin ida, lifuan sira ne’e asume funsaun ida-idak hodi fó-hatene kona-ba buat ruma, hahú ho letra boot no remata ho pontuasaun.

Fraze iha oioin, maibé iha parte ida-ne’e ami koko fó-hanoin ba alunu sira, oinsá atu bele koñese no distinge fraze simples no fraze kadoek. Atu bele  koñese ho di’ak haree husi estrutura fraze nian. Asuntu dia-ne’e importante tebtebes atu ita kuda metin iha alunu sira-nia neon nu’udar aspetu fundamentál hodi estuda siénsia linguístika.




Fraze mós bele sai naruk no liafuan rua, tolu ka barakliu. Iha kazu ida-ne’e ita bele hetan:
a.      Fraze simples   

Katak fraze sira ne’ebé iha de’it orasaun ida. Fraze simples mak hanesan tuirmai ne’e:
1.      Jose estuda matemátika.
2.      Luisa te’inniha dapur.
3.      Ami han iha uma.
4.      Nia hamoSiraos rai sala hanorin nian.
5.      Sira Toba iha otél

b.      Fraze kadoek

Katak fraze sira ne’ebé nia orasaun liu husi ida ka rua no hatutan ho advérbiu ligasaun hanesan: no, ka, maibé, se, nst.

Atu bele komprende di’ak liutá mai ita haree ezemplu sira tuir mai ne’e:

1. Maria gosta lee no aprende matemátika.
2. António lee livru istória maibé hakerek kompozisaun
3. Nia falta eskola maibé nai matéria kompletu.
4. Imi gosta paun ka hudi sona
5. se imi bá, ha’u mós bele tuir.

I.                   Froma fraze simples sanulu tuir ita-boot nia hatene.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Forma fraze kadoek sanulu-resin-rua ho advérbiu ligasaun (no, ka, se no maibé) kada advérbiu fraze tolu.
_______________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________________


Abilidade hakerek karta rekomendasaun
Ezemplu karta rekomendasaun
Federasaun futeból Timor-Leste
Asosiasaun futeból klube matebian

 Númeru          :................./AFKM/VII/2016
    Hosi             : asisuasaun futeból klube ETI Fumentu
Hato’o ba        : prezidente federasaun futebót Timor-Leste
Asuntu                        : rekomendasaun

Exelénsia,
Asosiasaun futebót klube ETI Fumentu  konfirma katak jogadór ho naran: Mau-soko husi klube futeból  ETI Fumentu  hanesan jogadór ida ne’ebé iha fizíku di’ak, dixiplina, iha abilidade no kompoténsia di’ak liu kompara ho jogadór sira seluk.
Ho razaun haktemik iha leten Asosiasaun futeból klube ETI Fumentu  rekomenda ba federasaun fureból Timor-Leste uza nia ho didi’ak tanba jogadór ne’e favoritu ba avansadu ne’ebé kopera ho jogadór sira seluk ho di’ak tebetebes. Ida-ne’e nia hatudu durante tuir kampiaun nasionál ne’ebé klube ETI Fumentu  sai vensedor.
            Rekomendasaun ne’e ami hato’o ba federasaun atu tetu no deside tuir kritéria federasaun nian.
Obrigadu barak S.EX.a nia atensaun no koperasaun.
Dili, loron 12 fulan-juñu 2016.
Direktor ezekutivu Asosiasaun futeból klube ETI Fumentu




1 comentário:

Adbox